torsdag 2 juni 2011

Gravidkilon

Blev så illa berörd nyss när jag läste runt i bloggvärlden. Hamnade på en blogg där tjejen vill gå ner i vikt och tjatade på om hur tjock hon är. Såg en bild på henne och hon lär ju dra en small i storlek. Tragiskt att unga tjejer ska känna sig tjocka fast de är "normalviktiga". Det här med vikt har varit ett aber i mitt liv så länge jag kan minnas. Kallades mullig redan på mellanstadiet. Blev som en roll man tog på sig. Så jäkla mullig var jag inte. Tragiskt är det iaf.

Jag säger då och då att jag är tjock och borde kanske säga mullig eller otränad samt hallå maria du var med om en förlossning för 9 veckor sen. Klart du är lite mjuk i midjan och om magen. Det skumma är att jag kände mig smalare när jag var gravid. Men var väl för att allt var åtstramat ;)

Nu är jag med i aftonbladets viktklubb och håller lite extra koll på vad jag stoppar i mig. Eftersom jag inte helammar så märks det att vikten kan öka rätt snabbt. Har mer hunger men ämnesomsättningen är nog inte på topp som den skulle vara om jag helammade. Försöker hitta en bra balans där så jag inte blir sådär supersötsugen på eftermiddagen/tidiga kvällen. Iaf så har jag ca 2 kg kvar till den vikt jag hade innan jag blev gravid. Det är rätt bra :) men 74 kg är lite för mycket för mig (är ju bara 162 cm lång) så om jag kan promenera av mig några kg till vore det toppen :)

Skulle vilja hitta någon sorts träning som jag verkligen gillar. Tveksam till att det finns men man kan väl hoppas ;)

3 kommentarer:

Viola Vamp sa...

Viktklubb är super, tycker jag. Kör också det. :)

Att bara ligga 2 kg över vikten du hade innan du blev gravid är ju svinbra gjort, speciellt på så oerhört kort tid!

Min svägerska blev för övrigt supersmal när hennes dotter började röra sig mer. Ett evigt springande efter henne. :)

Kram!

Anonym sa...

det är viktigt att inte stressa upp sig över vikten, det får ta den tid det tar. för mig känns det viktigare att få tillbaka konditionen än att gå ner i vikt, flåsar ju som en blåval uppför minsta backe nu... :)

sv: på nåt sätt blir ju allt hur sött som helst när det gäller ens egen bebis, även pruttar och bajs :)

Lisa sa...

Jag kan stundtals vara frustrerad över mina gravidkilon. Har 10-11kg kvar och det är inte lätt att bli av med när prio ett är Isac. Det blir varken mkt tid eller ork kvar. Men jag glömmer också att det bara är 10 veckor sen han föddes. Jag har redan tappat 15kg, men man glömmer lätt det och bara ser vad som är kvar.
Vi får kämpa på i den mån vi kan och hoppas vi når våra mål inom en rätt snar framtid :)